Flera uppdrag till myndigheter, ny utredning & ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

Uppdrag för att fortsatt förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen

Regeringen tar nya steg för att effektivisera miljöprövningen och säkerställa att hela kedjan – från prövning till tillsyn – fungerar bättre. Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndigheten får i uppdrag att analysera och föreslå nya prövningsnivåer för miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter, med målet att samordna regelverken och göra bedömningen av betydande miljöpåverkan tydligare.

Naturvårdsverket ska även se över tillsynsansvaret enligt miljöbalken och utvärdera om avgiftsnivåerna för prövning och tillsyn behöver justeras för att säkerställa finansiering i ett mer effektivt system. Uppdragen bygger på Miljötillståndsutredningens förslag och ska redovisas senast den 1 juli 2027.

Mer information om Naturvårdsverkets uppdrag finns här, och om Havs- och vattenmyndighetens uppdrag här.

Regeringen vill utveckla den nationella fysiska planeringen av Sveriges mark- och vattentillgångar

Regeringen tillsätter en utredning för att stärka den nationella fysiska planeringen av mark och vatten. Syftet är att tydliggöra statens anspråk, skapa bättre prioriteringar mellan konkurrerande intressen och göra planerings- och tillståndsprocesser mer effektiva. Utredningen ska bland annat modernisera hushållningsbestämmelserna, föreslå grunder för hur riksintressen pekas ut och ta fram metoder för hur statens prioriteringar kan tydliggöras tidigt. Nödvändiga författningsförslag ska ingå, och uppdraget ska redovisas senast den 5 maj 2028.

I uppdraget ingår bland annat att:

• lämna förslag till moderniserade, uppdaterade och mer ändamålsenliga hushållningsbestämmelser,

• föreslå på vilka grunder, utöver en samlad samhällsekonomisk analys, riksintressemyndigheterna ska peka ut sina anspråk på mark- och vattenområden,

• föreslå hur statens prioriteringar kan tydliggöras i ett tidigare skede och hur en samlad samhällsekonomisk analys kan användas i avvägningen mellan hur olika intressen ska prioriteras, samt lämna förslag till metod,

• lämna nödvändiga författningsförslag.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

Allmänheten ska kunna känna förtroende för att offentlig verksamhet sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Därför behövs fungerande former för att hantera fel när de uppstår.

Regeringen har låtit två utredningar se över dels lagstiftningen om korruption och tjänstefel, dels straffskalorna och påföljdssystemet. Utredningen om korruption och tjänstefel (SOU 2025:87) har lämnat förslag på hur det straffrättsliga ansvaret kan stärkas och moderniseras, medan Straffreformutredningen (SOU 2025:66) föreslår ett reformerat och mer rättvist påföljdssystem, inklusive skärpta straff för grovt tjänstefel. Båda betänkandena har remissbehandlats. I lagrådsremissen behandlar regeringen nu förslagen om straffansvar för tjänstefel och den skärpta straffskalan för grovt tjänstefel.

Riksdagen har den 15 juni sagt sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader.

Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet.

Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

Mer information finns tillgängligt på Riksdagen respektive Regeringen.