Vi verkar för
Matfiskodlarna i Sverige

 

______________________________________________

Odlad fisk är resurseffektiv proteinkälla och nyttig mat.
Sverige har mycket goda förutsättningar för en hållbar matfiskproduktion

Aktuellt

Här kan du ta del av vad som är aktuellt hos Matfiskodlarna just nu. Har du funderingar eller frågor, tveka inte att
höra av er till oss på Matfiskodlarna.


 

Program fiskhälsokonferens, (5) 6-7 /11 2018

Nu är programmet klart inför Fiskhälsokonferensen i Östersund (5) 6-7 november. Vi ser fram emot intressanta föredrag från olika delar av branschen och från våra grannländer, samt många givande diskussioner. Glöm inte att anmäla er och boka hotell!

Väl mött i Östersund!

Fiskhälsokonferens, (5) 6-7 november 2018

Matfiskodlarna genomför under året, med medel från Jordbruksverket, ett fiskhälsoprojekt vars delsyfte är att öka kunskapen och sprida information om fiskhälsofrågor. Inom ramen för detta kommer en Fiskhälsokonferens hållas under hösten. Konferensen kommer att ta ett brett grepp om frågor som berör förebyggande smittskydd, fiskhälsa och fiskvälfärd utifrån olika nationella och nordiska perspektiv. Praktiska moment, i form av diskussionsgrupper och ett frågeformulär till deltagare, ska också ge underlag för fortsatt framtida arbete och insatser på området. Här hittar ni information om anmälan, bokning och ett preliminärt program.


Begränsat antal platser, anmäl er redan i dag!

HaV:s rapport om sötvatten 2017

Rapport som presenterar resultat av Havs och vattenmyndighetens nationella miljöövervakning av sötvatten och andra undersökningar av landets sjöar, vattendrag och grundvatten.

Rapport om miljöeffekter - fiskodling i öppna system

Aquanord AB har på uppdrag av Matfiskodlarna Sverige AB sammanställt och analyserat vattenrelaterade miljöeffekter från matfiskodling i öppna kassar. Rapporten omfattar drygt 90% av den svenska matfiskproduktionen och visar att miljöpåverkan räknat som statusförändring är obefintlig eller endast lokal gällande näringstillskott, påverkan på växtplankton och påverkan på syrgas.
Detta förutsatt att odlingen är rätt dimensionerad för vattenförekomsten och rätt placerad inom denna.
 
Inverkan på bottenförhållanden i form av sedimentering och påverkan på bottenfauna är än mer begränsad och kan endast noteras i direkt anslutning till odlingsområdena (inom ca 100 meter från kassarna).
 
En rätt dimensionerad och lokaliserad fiskodling i öppna kassar medför ingen statusförändring av den aktuella vattenförekomsten.

Ny dom i Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) har meddelat dom gällande fiskodlingen i Landön som ägs av Svensk Fjällröding. MMÖD skriver i sin dom att fem år är en rimlig tid för att bolaget ska kunna hitta odlingsteknik som kan medge rening av delar av odlingens utsläpp av kväve och fosfor. Domen kan tolkas som att den är av mer principiell karaktär, odlingsverksamheten medför ingen förändring i statusklassificeringen men bolaget skall trots det hitta odlingsteknik som medger rening. Vidare skriver MMÖD att det kan ifrågasättas om odling i öppna kassar är bästa möjliga teknik. Domen i sin helhet skickas gärna till den intresserade, maila Matfiskodlarna så ska vi hjälpa er. Bolagets pressmeddelande nedan.   

Fisk är den bästa proteinomvandlaren

Intressant information från fodertillverkaren Biomar. Ett företag som ständigt arbetar med att utveckla och förbättra sitt fiskfoder. Ytterligare information om bolaget och dess produkter finns på deras hemsida www.biomar.com/sv/sweden/

Kommentarer till inkomna remissvar

I samband med att Matfiskodlarnas utkast till förslag om frivilligt bekämpningsprogram av BKD skickades in till Jordbruksverket gavs intresserade möjlighet att inkomma med yttranden. Dessa har sammanställts eftersom fler av dem var snarlika och i dokumentet nedan finns en sammanfattning och våra kommentarer. Tack till er som tog er tid att delge oss era synpunkter.

Bekämpning av BKD

Matfiskodlarna beviljades 2017 medel från Jordbruksverket för att hitta och föreslå alternativa metoder till hur BKD ska bekämpas. Trots att ambitionen att utrota BKD funnits i sedan mitten av 80-talet ökar antalet konstaterade förekomster av BKD i landets fiskodlingar.
Därav känns det naturligt att dra slutsatsen att utrotningsprogrammet inte lyckats. Vi tror att det effektivaste sättet är att arbeta preventivt.
Det utkast till förslag som Matfiskodlarna lämnat till Jordbruksverket grundar sig på fiskodlingsbranschens ambition att genom flera olika åtgärder ta ansvar för att preventivt bekämpa BKD. Förslaget har en bred förankring i fiskodlingsbranschens olika produktionsinriktningar.
Nedan finns Matfiskodlarnas utkast till preventiv bekämpning av BKD. Nedan finns även Jordbruksverkets förslag.

Pressmeddelande från Ålands Fiskförädling AB

Med anledning av de nyligen meddelade domarna från Mark- och miljööverdomstolen har Nordic Trout AB (tidigare Ålands Fiskförädling AB) skrivit ett pressmeddelande och förklarat både konsekvenserna för bolaget, samt möjliga konsekvenser för hela branschen.

”BAT” måste vara ekonomiskt hållbar
 

Vid en etablering av en fiskodling, utökning av odlingsvolymen eller omprövning av ett tidsbegränsat tillstånd, ska sökande bolag redovisa den odlingsteknik de avser nyttja.
Enligt Miljöbalken skall bästa möjliga teknik, nedan förkortat BAT vilket betyder best available technology, användas för att minimera miljöpåverkan. I detta begrepp ingår dock att tekniken även skall innebära en rimlig kostnad för bolaget och att verksamheten skall kunna påvisa ekonomisk bärkraft.
Av den anledningen har Matfiskodlarna skrivit en PM om ekonomiska aspekter på BAT.
I de domar (länk nedan) som Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) nyligen meddelat tycks de bortsett från den, för oss företagare så grundläggande förutsättningen, att om bolagen inte har ekonomisk hållbarhet så kan de inte överleva.   
Vad de långtgående konsekvenserna av domarna blir för Sveriges alla fiskodlare vet vi ännu inte. Men för de enskilda företagarna innebär domen att verksamheten måste avvecklas. Sverige har en ny livsmedelsstrategi, den har bred politisk förankring och sträcker sig över många år. Där slås tydligt fast att landet ska öka sin produktion av matfisk och öka sin självförsörjningsgrad av livsmedel. MMÖD:s dom är ett mycket hårt slag mot den enskilde företagaren, mot svenska fiskodlare och mot den svenska livsmedelsstrategin.

http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Templates/Pages/DV_Press.aspx?id=53187
 

Slut på pengar för produktiva investeringar i EHFF

 
Nu är det slut på pengar i Europeiska Havs- och fiskerifonden (EHFF) för produktiva investeringar. I fonden var det avsatt 20mkr för produktiva investeringar, ställ det i relation till de 1600mkr som totalt var avsatta för att Sverige ska utveckla hållbart fiske och vattenbruk.

Inför en hearing med landsbygdsdepartementet 29 januari 2015 hade Matfiskodlarna sammanställt de ekonomiska stöd som utbetalats under föregående programperiod som omfattar åren 2007-2014. Vi hade sedan jämfört bolagens ekonomiska utveckling under samma period. De bolag som fått stöd understigande 500tkr utelämnades och vi fokuserade på de större stödmottagarna.
De bolag som är medlemmar i MFO har tillsammans fått ca 35 % av totalt utbetalat stöd. Samma bolag har under perioden mer än fördubblat produktionen av matfisk, både i tonnage och i ekonomiskt värde. Utvecklingen bland mindre sätt- och matfiskodlare var också positiv.  
Det är utan tvekan så att de stöd som dessa bolag erhållit har varit en god investering för samhället. Det ger också positiva regionalpolitiska effekter. Naturligtvis fler arbetstillfällen, men även andra positiva bieffekter. Det finns även stödmottagare som mottaget flera miljoner i stöd men inte omsatt mer än några hundra tusen under samma period. Gemensamt för flera, men inte alla, av dem är att de valt att producera nya arter i landbaserade anläggningar. Att odla på land är ingen ny företeelse utan har pågått under lång tid dock utan att nå ekonomisk bärkraft. Sverige behöver ett diversifierat vattenbruk men det ska inte baseras på offentlig finansiering.

Etoxikin i fiskfoder
 

Testfakta skrev 16 februari om etoxikin i fiskfoder. Etoxikin är en syntetisk antioxidant som IMO (International Maritime Organisation) kräver att man tillsätter i fiskmjöl eftersom det motverkar att fettet i mjölet oxiderar. Om man inte tillsätter etoxikin finns en brand- eller explosionsrisk i samband med transporten. Oxidering riskerar även de viktiga Omega-3-fettsyrorna i laxen. Med anledning av att det förekommer både frågor och spekulationer kring detta vill vi ge fördjupad information både från de två största foderleverantörerna (Skretting och Biomar) i Sverige samt från Norges Sjömansråd.
Ytterligare och fördjupad information finns via länkarna nedan samt i de bifogade dokumenten. Där framgår även vilka produkter som ingick i testet. 
www.mynewsdesk.com/se/seafood/news/missvisande-information-om-etoxikin-i-odlad-lax-221996
www.svt.se/nyheter/inrikes/odlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel
www.mattilsynet.no/dyr_og_dyrehold/for/ethoxyquin_i_fiskefor.25269
 

Nonchalant av Lena Asplund
 

Lena skrev i oktober en enskild motion om fiskodling. Den avslogs i riksdagen, vilket var helt väntat. Matfiskodlarna har sedan kontaktat Lena för att få några förtydliganden angående motionen. Trots påminnelse har hon valt att avstå från att besvara de frågor vi ställde. Anmärkningsvärt tycker vi, en riksdagsledamot som skriver en motion bör rimligen besvara frågor som kommer av motionen. Bifogat ligger både motionen och de frågor vi ställde men som vi inte fick svar på.

Nu odlas åter regnbåge i Umgransele

Under semestern besökte jag Umlax odling i Umgransele. Eftersom anläggningen nu åter är i drift simmar regnbåge i kassarna. Jag hade förmånen att få ta med mig några fina fiskar, vi grillade dem och de smakade förträffligt. Många konsumenter har ännu inte upptäckt vilken fin och god fisk regnbågen är.  

Bemötande, felaktiga påstående om fiskodling

Matfiskodlarna har idag skickat ut information till samtliga kommuner och till Länsstyrelsen i Västerbottens län. Skrivelsen är ett direkt bemötande på ett antal påståenden som Nils-Erik Vigren gjort i mail och dokument gällande fiskodling generellt och odling i öppna i öppna kassar specifikt.
Vi har valt att försöka följa hans skriftföljd, vilket har vållat oss en del svårigheter samt försvårar till viss del för läsaren. Något annat alternativ än att följa hans skriftföljd fanns emellertid inte.
Matfiskodlarna står till förfogande för kompletterande information samt för att förtydliga om det uppstår frågor gällande vårt bemötande.
Vi vill även önska er alla en trevlig midsommar och starkt rekommendera er att tillaga en svenskproducerad röding eller regnbåge. Det finns många fantastiska recept på nätet. 
Skrivelsen i sin helhet finns att ladda ner.

På besök hos en av våra odlare

På besök hos Slotts Lax, en vårdag när solen skiner. Bröderna Christer och Patrik Slott driver tre odlingar och har egen sättfiskproduktion. Ett företag som drivs i andra generation.
När jag sätter mig i bilen och åker mot Östersund kommer jag tänka på den straffbeskattning som vattenbruket i Sverige haft sedan sommaren 2015. Nu har meddelats att:
I lagrådsremissen föreslås att dieselbränsle som används i skepp och båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska beskattas på samma sätt som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom de angivna sektorerna. I nuläget beskattas dieselbränsle som används i skepp och båtar högre än sådant dieselbränsle som används i arbetsmaskiner.
Förslagen föranleder ändringar i lagen om skatt på energi, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Det är ett steg i rätt riktning men man har, trots att vi påpekat det orimliga, undantaget bensin från förslaget ovan. Mindre båtar såsom den på bilden drivs med bensin och de är nödvändiga för korta transporter inom odlingsområden. Ånyo inkonsekvent agerande från regeringen, man betonar vikten av ett växande vattenbruk men agerar annorlunda. Knappt ett år efter regeringsskiftet inför man straffskatt för drivmedelskostnader inom vattenbruket .  

Besök från landsbygdsdepartementet

Matfiskodlarna och Vattenbrukscentrum Norr AB har haft besök av statssekreterare Elisabeth Backteman och Sara Colliander (Departementsråd/Enhetschef för fiske, jakt och rennäring)
 
Först besökte vi Vattenbrukscentrum Norrs forskning- och försöksstation i Kälarne. En rundvandring på anläggningen tar alltid lång tid, så även denna gång. Det finns många unika och spännande försök som pågår eller avslutats. Vi hade ett givande samtal om avelns betydelse för att kunna ha en konkurrenskraftig svensk produktion av både röding och regnbåge. Avelsprogrammet för röding (Arctic Superior) som pågått under mer än 30 år har stark bidraget till möjligheten för en växande näring. Nästan all röding som odlas som matfisk är Arctic Superior och kommer direkt eller indirekt från anläggningen i Kälarne.
Avelsprogrammet för regnbåge är i ett tidigt skede men har goda förutsättningar att inom några avelsgenerationer visa positiva resultat. Det kommer stärka svensk konkurrenskraft och bidra till en växande näring. Det finns stor efterfrågan på framavlad regnbåge för våra inhemska förutsättningar.
 
Därefter besökte vi anläggningen i Landön som Svensk Fjällröding driver. Att se verksamheten på plats skapar förståelse för hur svensk fiskodling bedrivs. Det gav oss möjligheten att ge inblick i hela kedjan. Att odla fisk på ett resurseffektivt sätt är en blandning av hantverk och modern datastyrd utfordringsteknik. Vi började dagen med att titta på rödingrom och avslutade dagen med att titta på slaktmogen fisk, cirkeln sluts sedan när en belåten restaurangbesökare sväljer sista tuggan av en rödingfilé.   

Årsstämma Matfiskodlarna

Matfiskodlarna har haft sin första årsstämma. Vi kan summera ett drygt års aktivt arbete för att förbättra villkoren och möjligheterna för en fortsatt stark tillväxt av svensk matfiskodling. Om vi kortfattat summerar det år som gått så har vi bl.a. arbetat med den nationella livsmedelsstrategin, svarat på en mängd remisser, informerat myndigheter och politiker om betydelsen av svensk matfiskodling, arbetat för konkurrensneutrala stödstrukturer. Tillsammans med både De recirkulerande vattenbrukarna ek.för. och Skaldjursodlarnas producentförening fortsätter vi arbeta för rimliga villkor för det växande svenska vattenbruket. Vi hoppas vår information om BKD ger en bra och kompletterande bild av konsekvenserna av tilläggsgarantierna. Nu riktar vi blicken framåt och ser med spänning fram mot verksamhetsår två.

Tilläggsgarantierna för BKD


Det nationella vattenbruksrådet är kallat till möte med Jordbruksverket för att diskutera tilläggsgarantierna. Matfiskodlarna motsätter sig att Sverige söker tilläggsgarantier. Ett stark skäl är att det utrotningsprogram som Jordbruksverket drivit varit verkningslöst. Ingen kan heller fastställa om det är den odlade eller vilda fisken som sprider bakterierna. Inte heller har det varit ökad dödlighet hos de odlare som haft BKD. Saneringsåtgärderna som vi anser verkningslösa har kostat näringen tiotals miljoner kronor. Matfiskodlarna vill istället arbeta proaktivt för att minimera risken att smittad fisk förs in i en anläggning. Våra förslag har i en skrivelse skickats till både Jordbruksverket och EU.  

Övervakningskommittén för Havs- och fiskeriprogrammet


Övervakningskommittén träffas återigen i mitten på mars för att fortsätta sitt arbete med frågorna som rör stöd till fiskeri- och vattenbruksföretagande. Vi anser fortfarande att stödformerna och åtgärdsförslagen är innehåller felaktigt prioriterade och att de missgynnar det vattenbruk som är lönsamt. Vi eftersträvar en konkurrensneutral marknad som inte gynnar vissa produktionsformer.  EU:s och Jordbruksverkets tolkning av vad som är hållbara vattenbruksföretag är dock en viktigt och tydlig markering. Alla svenska vattenbruksföretag som har erforderliga tillstånd klassas som hållbara.

Vattenbrukskonferens


Den 17-18 mars hålls den nationella vattenbrukskonferensen, denna gång på Orust. Vidare information finns på nkfv.se.   

Besök från departementet

Under våren kommer bland annat statssekreterare Elisabeth Backteman besöka både Vattenbrukscentrum Norr AB och Svensk Fjällröding. Avsikten är att visa försöksstationen i Kälarne och pågående forskning och försök. Avelsprogrammen på röding och regnbåge står naturligtvis i fokus. Vi besöker även en fiskodling för att visa praktisk odling och under dagen ger vi övergripande information om svensk matfiskproduktion. 

Tilläggsgarantierna för BKD

EU beviljade 2004 Sverige tilläggsgarantier för BKD i den svenska inlandszonen vilket innebär att, om BKD konstateras i en fiskodling, så påläggs odlingen restriktioner, förbjuds att ta in ny fisk och att den befintliga fisken måste slaktas ut. Utslaktningen kan vara omedelbar eller alternativt tillåts att fisken odlas till slaktstorlek. Innan restriktionerna lyfts vid anläggningen ska den saneras och hålls tom under en period. Stora variationer avseende beslutfattande enligt ovan har skett sedan tilläggsgarantierna beslutades, vilket begränsar odlarens möjlighet till förståelse och anpassning till reglerna.  

Fynden i Sverige ofta gjorts hos symptomfria fiskar som påvisats smittade vid provtagning. Ofta rör det sig om enstaka individer inom populationerna. I Sverige har sjukdomen första gången påvisats 1985, sedan dess har det förekommit enstaka fall så gott som årligen. Källan till smittan har sällan kunnat fastställas. Enligt fiskveterinärexpertis så är det låg prevalens även hos vilda bestånd, sannolik även i sötvatten i inlandet. Detta medför att en sanering av fiskodling inte garanterar frihet från BKD på sikt.I Finland tillämpas ett övervakningsprogram inom ett begränsat område i inlandet, övriga odlingar i inlandet kan ansluta sig till ett frivilligt övervakningsprogram för att kunna påvisa att de är fria från smitta. I övrigt påläggs inga restriktioner för finska fiskodlingar. Inom övriga EU bekämpas inte BKD.
Jordbruksverket har ansökt om förlängning av tilläggsgarantierna men vår förhoppning är att EU motsätter sig detta med anledning av att utrotningsprogrammet inte underde senaste  tio åren kunnat påvisa effekt.

Övervakningskommittén för Havs- och fiskeriprogrammet

Övervakningskommittén för Havs- och fiskeriprogrammet hade sitt första möte i Stockholm den 5 oktober. Övervakningskommittén består av representanter från både offentliga och från näringens aktörer. Vi har naturligtvis alla en ambition att vattenbruket ska utvecklas på ett positivt sätt i Sverige men det finns meningsskiljaktigheter i vad som är att prioritera för att nå den nationella ambitionen att fiskodling både ska öka i volym och i diversifiering. Matfiskodlarna anser att alltför stort fokus är riktade till nya arter, som vi med all sannolikhet vet, inte kommer kunna producera mer fisk till den nationella och internationella marknaden. Vi kan inte bygga svenskt vattenbruk på offentliga stöd. Övervakningskommittén har bland annat till uppgift att bidra till en bättre målstyrning jämfört med det tidigare fiskeriprogrammet och att urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse.

Eftersom medlemmarna i Matfiskodlarna beviljas förhållandevis små medel men trots det i princip stått för hela den svenska volymökningen av matfisk anser vi att kommande stöd än mer missgynnar matfiskproduktion i öppna kassar. En mycket positiv nyhet är dock att Jordbruksverket och EU anser att begreppet hållbar produktion omfattar all vattenbruksverksamhet som har erforderliga tillstånd.    

På besök hos en av våra odlare

Under sommaren har jag besökt flera odlingar för att ta del av det dagliga arbetet. Som framgår av bilden var det en kall och regnig dag då jag och min familj fick följa en foderbåt på en av norra Sveriges regleringsmagasin. I år har vattentemperaturen varit låg och därför gynnsam för rödingen. Förra sommaren var varm och då trivdes regnbågen bättre. Vädret kan vi inte påverka utan bara förhålla oss till dess skiftningar.      

Matfiskodlarna träffade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht nu i september för att belysa potentialen i svensk matfiskproduktion. Vi får mycket positivt bemötande för våra åsikter. Matfiskproduktion är en viktig del i den kommande nationella livsmedelsstrategin. Matfiskodlarna har gjort en omfattande kartläggning om de hinder och möjligheter som näringen står inför. Hela skrivelsen med åtgärdsförslag kan vi skicka om ni kontaktar oss

Vi har träffat haft möten med representanter för både Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Riksdagsledamöter från olika utskott samt naturligtvis miljö- och jordbruksutskottet. Vi upplever en stor förståelse för näringens utmaningar och ett genuint intresse för det mervärde som svensk matfiskproduktion skapar på landsbygden. Vid dessa möten måste vi alltid belysa de största hindren för fortsatt god tillväxt. Vi har en ohållbar situation vad gäller tiden för tillståndshantering. Vi har också en föråldrad tillsynsavgift som inte omarbetats sedan åttiotalet.

För att tydliggöra det orimliga så är avgiften för en odling med 2000 ton i tillståndsvolym 270 000 kr/år. Detta kan jämföras med avgiften för gruvdrift för järnmalm uppgår till 74 000 kr och för uranbrytning till 187 000 kr. En anläggning för framställan av mer än 300 000 ton pappersmassa har en avgift på 250 000 kr medan en anläggning för hantering av kärnbränsle har en avgift på 74 000 kr. Jordbruksverket har 2011 i en utredning föreslagit att avgiften ska beräknas på djurenheter och det skulle bl.a. innebära att avgifterna skulle harmoniera med övrig djurhållning. Andra viktiga frågor som belystes under träffarna var behovet av fortsatt avel och forskning på kallvattenarterna. Alla tycks vara eniga om att en växande och sund näring behöver bra avelsmaterial och att detta behöver vara långsiktiga satsningar.    

 

Matfiskodlarna har träffat och informerat partiföreträdare för S, M, FP, C, och V. Kortfattat kan man säga att de förstår problematiken med den orimliga handläggningstiden för tillstånd och samt bristerna i förra och kommande stödstruktur.
Vi har sakligt och tydligt förklarat de ekonomiska bristerna i att odla på land generellt och småskaligt specifikt. Vi har också tillsammans med en av odlarna träffat landsbygdsminister Sve-Erik Bucht samt generaldirektören för Jordbruksverket, ävendå i syfte att informera om näringens förutsättningar.